Vad gör egentligen scenkonsten i skogen – bland träd och svampar?

Bland trädens rörelser och svamparnas nätverk söker scenkonsten nya sätt att lyssna, berätta och vara tillsammans. Vad händer när platsen, vinden eller trädet blir medaktör – eller när vi låter ekologiska och ekokritiska perspektiv ta plats även inomhus, på scenen? 

I det här samtalet möts konstnärer, forskare och arrangörer kring frågor om hur scenkonst kan skapa relationer till det mer-än-mänskliga. Hur beskriver vi konstnärliga processer och upplevelser som inte följer de etablerade ramarna? Och hur kan publik, lärare, arrangörer och bidragsgivare möta verk som utspelar sig i nära dialog med naturen? 

Utgångspunkten är Emblas fleråriga arbete med träd som konstnärliga medaktörer i scenkonst för barn, och Sandra Grehns forskning om ekokritiska perspektiv inom scenkonstfältet. Genom Emblas projekt har barnpubliken bjudits in till sensoriska upplevelser där träden och platsen själva formar berättelsen. I ett pågående arbete undersöker kompaniet nu hur samarbeten mellan konst och miljösektor kan öppna för handling och förändring. 

Citat från Emblas konstnärliga labb Träd i tid och rörelse: ”Träden har en dans.” – Barn i årskurs 2, Vänersborg ”Jag såg din dans i grantoppen.” – Vuxen i Vänersborg

Medverkande:
Konstnärlig ledare och koreograf: Anna Wennerbeck
Kultursamordnare: Thomas Johansson
Scenkonstforskare: Sandra Grehn