Påverkar barn och unga konsten? Hur? Behövs det?
Barnperspektiv och barnets perspektiv är olika saker men barnperspektivet är oftast rådande, barnens egna röster blir sällan hörda. Behöver barn och unga bli mer delaktiga i utbudet av konst och kultur och hur kan det i så fall gå till? I detta samtal lyfts praktiska exempel, som springer ur konsten, på när barn faktiskt uttryckt sina tankar och hur det fått projekt att helt ändra riktning, hur nya idéer skapats och hur barn och unga blivit del av konsten.
Förhoppningsvis bidrar dessa exempel och diskussionen till att vidga vad vi kan föreställa oss att barns perspektiv och barnperspektiv kan vara i konstsammanhang. Det är bara vad vi har fantasi till som vi också kan förverkliga, om vi inte ens kan föreställa oss något, hur ska vi då kunna förändra och utveckla det? Och om vi inte kan föreställa oss hur barn kan vara del av arbetet inom konsten, kan vi ens säga att vi har barnperspektiv?
Medverkande: Carl-Johan Karlsson, konstnärlig ledare för Unga Dramaten, Malin Axelsson, konstnärlig ledare för Barn & Unga Riksteatern, Anusha Andersson, verksamhetsledare & grundare för Historieberättarna, Ruhi Tyson, docent i pedagogik på Stockholms universitet.
Arrangör: Den ideella föreningen Historieberättarna som arbetar för att bredda kulturutbudet för barn, unga och unga vuxna. Alla som jobbar inom föreningen är konstnärligt utbildade och verksamma.
Historieberättarna arbetar med verksamhetsstöd från Region Stockholm och med stöd av Postkodsstiftelsen.